Estland-medlemsafton på skottdagen, Viro-jäsenilta karkauspäivänä
29.2.2024 pidettiin Greetings from Estonia -otsikolla jäsenilta, jossa virolainen Tiina Kraav esitteli erityisalaansa matemaattista paperintaittelua sekä matematiikan opetusta Virossa. Tässä artikkelissa ruotsinkielisyydestä ja kansainvälisistä palveluista vastaava MAOLin hallituksen jäsen Jan-Anders Salenius kertoo tilaisuudesta ruotsiksi. Artikkelin lopussa MAOLin toimiston Aino Haavisto kertoo illasta lyhyesti suomeksi.
Den 29.2.2024 erbjöds MAOLs medlemmar att delta i en fortbildning kring matematisk origami och diskussion kring PISA-resultaten i Finland och Estland. Undertecknad har ansvar för svenskspråkiga och internationella frågor i förbundet MAOLs styrelse och i år lägger vi i MAOLs styrelse ett större fokus på vårt södra grannland Estland.
Vår inbjudna gäst för kvällen var didaktikern och matematiklärarutbildaren Tiina Kraav från universitet i Dorpat. Det speciella med dagen var att fortbildningen hölls på tre språk, främst engelska då vår gäst ombetts föreläsa på engelska. Jag hade träffat Tiina ett antal gånger tidigare i Helsingfors och i Stockholm och var jätteglad när jag hörde att hon kan tänka sig att ställa upp på en medlemsafton i Helsingfors. Platsen för fortbildningen var Brändö gymnasium i östra Helsingfors som varit min arbetsplats sedan år 1997. Brändö gymnasium är ett av stadens tre svenskspråkiga gymnasier och har ca 450 studeranden och en nationell uppgift som det enda svenskspråkiga idrottsgymnasiet i södra Finland.
Tiina Kraav hade redan på eftermiddagen värmt upp sig genom att dra en workshop för en handfull studerande vid Brändö gymnasium. Enligt Tiina kan alla lära sig vika papper och i dagens digitala gymnasievärld var detta tillfälle ett välkommet avbrott från skärmarna i skolan. Workshopen tog ca 75 minuter och de studerande satt väldigt ivrigt och koncentrerat och jobbade fint i grupper på 2–3 studeranden. Enligt Tiina kan man också få in en hel del basgeometri i vikandet, och då talar hon exempelvis varmt om rymdgeometrin och begreppet volym. Hur ska man vika pappren för att åstadkomma en kub eller en kub där alla hörnen är bortskurna? Dessa frågor fick ett svar när våra studeranden byggde de olika figurerna. Utgångspunkten för vikandet är att man inte får använda sig av passare, linjal, sax eller tejp.
Under den andra delen av fortbildningsaftonen diskuterade Tiina Kraav matematikundervisningen i Estland, hur lärarläget ser ut där samt kort om orsaker till att Estland fortfarande har nått höga poäng i PISA-testet. Enligt Tiina är lärarnas medelålder rätt hög i Estland och man har kanske ett aningen konservativare grepp kring lektionsinnehållet. Man kan alltså fråga sig huruvida den digitala revolutionen alls kommit i gång än i Estland medan den här hemma i Finland dagligen syns på lektionerna. Hela 92 procent av matematiklärarna i Estland är kvinnor och medellönen är fortfarande alldeles för låg för att man ska kunna klara sig ekonomiskt som lärare. Ca 2/3 av lärarna jobbar heltid och en av fem är över 60 år.
Frågor som Tiina lade fram var bland annat lärarnas oro för övergången till digital undervisning senare. Vem gör proven? Hur ska de studerande jobba med datorerna? Har skolorna råd att utrusta sig digitalt? Vad kan Estland lära av Finland i detta syfte?
Både Tiina Kraav och jag tyckte att denna fortbildning blev ett jättefint möte grannländer emellan. Vi i MAOL kunde bra bjuda in motsvarande besök från Sverige, Norge och Danmark. Jag föreslår att vi kallar in några ytterligare nordiska kolleger till höstdagarna i Raumo i oktober 2024.
Mitt varmaste tack går till vännen och kollegan Tiina Kraav för att du tog dig tid till att utbyta erfarenheter. Tack även för stödet från MAOLs kansli och till kollegerna vid Brändö gymnasium! Det blev en fin kväll där vi också debatterade matematikens estetik, mönster och form. För mig personligen fortsätter jag diskutera matematikundervisningen i Estland på en träff i november senar i år i Dorpat. Jag blev inbjuden till att berätta om läget i Finland. Samarbetet fortsätter.
Vi ses i Raumo i oktober!
Kolmikielisessä jäsenillassa kuultiin kuulumisia Virosta
Jäsenillan aluksi Tartun yliopiston Tiina Kraav esitteli origamien parissa tekemäänsä työtä. Hänellä oli monipuolisia esimerkkejä siitä, miten paperintaittelulla voi elävöittää matematiikan opetusta. Tällä hetkellä Kraav opettaa lukiolaisille origamia omalla kurssillaan, ja kertoi, että ”Millään toisella oppitunnilla ei kuulu yhtä paljon naurua”. Origamimatematiikka oli innostanut matematiikkaa puhumaan myös ainakin yhden opiskelijan, joka ei aiemmin puhunut tunneilla lainkaan.
Illan jälkimmäisellä puoliskolla Kraav esitteli opettajuutta Virossa ja PISA-tuloksia. Vaikka PISA-tulokset ovat edelleen erinomaisia Virossa, niin opettajilla on käsissään paljon haasteita: iso osa opettajista on iäkkäitä ja siten eläköitymässä lähivuosina, eikä opettajakoulutuksen aloituspaikkoja saada täyteen. Palkka on pieni, ryhmäkoot suuria, ja eri aineilla on samankokoinen opetusvelvollisuus.
Kraav puhui myös Suomen koululaitoksen hyvistä puolista. Hän kertoi lastensa viihtyneen koulussa erinomaisesti silloin kun perhe asui Suomessa, ja hän muistutti PISA-tuloksissakin näkyvän, että oppilaat kokevan opettajan välittävän (Väittämä ”If I walked into classroom upset, my teachers would be concerned about me”) Suomessa useammin kuin Virossa.
Mitään yhtä tiettyä syytä Viron menestykseen ei Kraavilla ollut. Iäkkäät eli kokeneet ja osaavat opettajat voivat hänen mukaansa olla osa nykyistä menestystä, mutta mitä käy, kun he eläköityvät? Digitaalisuutta on varsinkin peruskoulussa Suomea vähemmän, mutta Virossakin suunnitellaan suurempaa roolia digitaalisuudelle. Tällä hetkellä jos opettaja ottaa digitaalisuutta mukaan opetukseen, oppilaat kuulemma sanovat helposti ”Miksi me opeteltaisiin käyttämään tietokonetta tunnilla, kun 9. luokan päättökokeessa ei tarvitse osata?”
Kiitos kiinnostavasta vierailusta, Tiina Kraav!
Tiina Kraavin luentomateriaalit MAOLin materiaalipankissa
