Intervju med Claudia Gaida som kom på första plats i gymnasiets matematiktävling
Intervju med Claudia Gaida (15 år), som kom på delad 1:a plats i gymnasiets matematiktävling, allmänna seriens uttagningstävling.
Claudia Gaida var utbytesstuderande i Kyrkslätts gymnasium under höstterminen 2024. Strax innan jul åkte hon tillbaka till Tyskland där hon fortsätter sina studier, men innan hon reste tillbaka gjordes denna intervju.
Du har just fått veta att du vunnit uttagningstävlingen i allmänna serien i MAOLs matematiktävling “Fyrkamp i vetenskap”. Hur känns det?
Jag visste att jag hade kommit på lösningar till alla uppgifter, så jag var inte så förvånad att det hade gått bra. Men jag var ändå stolt när jag hörde resultatet!
Du är bara 15 år, men ändå har du vunnit en tävling där de andra som tävlar är äldre än du! Du har säkert länge varit intresserad av matematik?
– Ja, när jag gick på tvåan märkte jag att jag var mer intresserad av matematik än de flesta av mina klasskompisar. Då fick jag extra uppgifter, till exempel uppgifter som utvecklar logiskt tänkande. När jag gick på sexan deltog jag i en matematiktävling för första gången. Till min förvåning vann jag tävlingen! För mig var det ändå inte så viktigt att vinna, utan jag var mer nyfiken på hurdana uppgifter det fanns i tävlingen. Det är spännande att se hur bra jag klarar uppgifterna. När jag vann tävlingen på blev jag sedan bjuden till ett matematikläger där jag fick lära känna många nya människor och det var jättecoolt! Lägret var i Göttingen, där finns en stor matematisk avdelning och Gauss kommer därifrån. Dessutom blev jag inbjuden till programmet “Ungdom tränar matematik” som går ut på att man varannan månad får uppgifter som man ska skicka in. Detta börjar på åk 7 och slutar nu på åk 11.
Åk 11, det motsvarar visst ungefär ettan i gymnasiet här i Finland. Ser skolsystemet i Tyskland annorlunda ut än i Finland?
– Jag har varit på utbyte också i Frankrike och i Sverige, och dessa skolsystem liknar mer det finska skolsystemet. Men i Tyskland börjar man gymnasiet redan som 10-åring då man börjar årskurs 5. Alla får välja om de går gymnasiet eller inte och detta diskuterar man hemma med sina föräldrar och ibland även med lärarna i skolan. Om man väljer gymnasielinjen är uppgifterna svårare. Men det går att byta senare om man vill, till exempel en av mina kompisar har bytt bort från gymnasielinjen och hon är nöjd med bytet, den lättare nivån passar henne bättre.
Varför ville du komma just till Finland på utbyte nu?
– Jag är intresserad av de nordiska länderna och landskapet här, samt människorna, kulturen och språket. Både svenska och finska låter jättefint!
Hur skiljer sig den finska skolan från den tyska?
– En stor skillnad är hur lärarna undervisar. I Tyskland har man nästan ingen “katederundervisning” utan vi diskuterar mycket mer än här. Ett exempel på en diskussionsuppgift kan till exempel vara “Fördelar och nackdelar med atommodellen”. Du får vitsord enligt hur du deltar i diskussionerna, vanligen är 60-7
Diskuterar ni i grupper?
– Nej, hela klassen diskuterar tillsammans. Läraren finns för att styra diskussionen så att man håller sig till temat och ställer frågor som för diskussionen framåt om det behövs. Förstås finns det elever som inte är lika aktiva, men nästan hela klassen deltar varje lektion. I matematik kan eleverna också gå till tavlan och förklara och skriva.
Vad har inspirerat dig att bli intresserad av matematik? Och vad tror du hjälper elever överlag att bli mera intresserade av att lära sig matematik?
Tävlingar! I matematik har vi 2-3 tävlingar per år som alla måste delta i och utöver dessa finns ytterligare 3-5 tävlingar som man får delta i om man vill. Jag tror att tävlingarna hjälper att höja motivationen. Till exempel min kompis jag berättade om, hon som bytte från gymnasiet till en annan linje, hade ett vitsord motsvarande finska vitsordet 5-6 i matematik. Men hon var ändå bland de tre bästa i klassen i tävlingarna och det var roligt för henne att känna att hon lyckades.
Vi har också en häftig tävling som heter “mattenatt”. Den börjar klockan 18 och man löser uppgifter i grupp. Vi är i skolan hela natten och alla deltar! Det finns olika nivåer med olika, väldigt varierande uppgifter. Ifjol fanns det en uppgift som var skriven på gammal tysk dialekt och en tävlingsdeltagare ringde sin farmor klockan 3 på natten för att få hjälp med den! Även i andra ämnen finns tävlingar, till exempel i fysik, kemi, språk, ekonomi och musik. Jag har varit med i många andra tävlingar i andra ämnen än matematik.
Utöver tävlingar är besök utanför skolan också till stor hjälp för att höja motivationen. Om man gör exkursioner utanför skolan blir undervisningen också intressant och det hjälper att koppla ihop näringslivet till skolan. Man får se var kunskaperna används i samhället, inte bara i klassrummet.
Lärarens roll är också viktig. En lärare ska bry sig om alla elever. När man som elev märker att läraren bryr sig om alla, märker man att läraren värdesätter då man lär sig något och då känns det lättare och skönare att försöka lära sig. Dessutom ska läraren visa att hen är intresserad av sitt ämne. Det är också viktigt att läraren skapar en trygg atmosfär så att eleverna inte behöver vara rädda för att ställa frågor eller svara fel, att ingen dömer den som svarar fel. Det här är kanske lättare i Tyskland eftersom vi här i gymnasiet i Finland har mer varierande grupper än i Tyskland, där har vi mestadels lektioner i vår vanliga klass.
Finns det något annat som har hjälpt dig nå dessa framgångar?
– Jag får bra stöd hemifrån. Mina föräldrar stödjer allt jag gör. Dessutom tror jag att det är till nytta att jag har varierande intressen. Bland annat läser jag mycket, jag spelar klarinett och tränar karate. Jag gillar också att vara ute i naturen. Jag kommer att sakna den vackra finska naturen!
Tack Claudia för intervjun och lycka till i framtiden!
Claudia Gaida intervjuades av Anna Pomoell, lärare i matematik, fysik och kemi i Kyrkslätts gymnasium.
