Euroopan fysiikkaolympialaiset Göteborgissa

Göteborg toimi tämän vuoden euroopan fysiikkaolympialaisten (EuPhO) isäntäkaupunkina kun tasan 199 kisailijaa 41:sta eri maasta kokoontuivat kisapaikalle 12.-16. kesäkuuta [1][2]. Suomen valmennusjoukkue ei tänä vuonna lähettänyt kisoihin delegaatiota epäonnistuneen rahoitushaun vuoksi mutta järjestäjätahoon onnistuneesti soluttautuneet Topi Lind (Vattenfall Nuclear Fuel) ja Tove Tiedemann (Uppsalan yliopisto) olivat menossa mukana. Olipahan hieno ja onnistunut loppu noin kaksi vuotta kestäneelle projektille!

Vaikka kisat virallisesti avattiin perjantaina 12. kesäkuuta täytyi järjestäjätahon henkilöiden olla paikalla jo keskiviikosta lähtien sillä tekemistä ennen avajaisseremoniaa oli riittämiin. Allekirjoittaneet olivat mukana organisaatiossa kokeellisen tehtävän suunnittelijoina ja tehtävät kaipasivat vielä muutamia viimeisiä kosmeettisia silauksia. Tämän lisäksi paikan päällä riitti tekemistä kokeellisen laitteiston viemisestä paikan päälle aina käännöstilaisuuksien valmisteluun saakka. Ilman tekemistä ei siis tarvinnut olla keskiviikon ja tiistain välisinä päivinä.

Tävlingsdagarna

Lördagens arbete inleddes med soligt väder strax innan fem på morgonen med översättning av de experimentella uppgifterna. Två års hemlighetsmakeri hade nu kommit till sitt slut, då det var dags att avslöja årets experiment – akustisk levitation!

Akustisk levitation är ett fysikaliskt fenomen då stående tryckvågor möjliggör levitation av små objekt i trycknoderna. Detta används bland annat av Smaragda Argyris forskningsgrupp på Chalmers för att beskriva formen hos leviterade droppar med olika ytspänningar med hjälp av neurala nätverk [3].

Eftersom EuPhO har som mål att låta studerande komma på kreativa lösningar för att undersöka intressanta fysikaliska fenomen har vi i experimentgruppen (undertecknade, Max Kesselberg, Mattias Bjerklöv och Maurice Zeuner) valt att förse deltagarna med en LED-diod, skärm och linjal istället för en kamera. Vädret var turligt nog på vår sida då det regnet åter föll under experimentprovet och lät deltagarna arbeta i lämpligt mörker. Studerande fick undersöka fenomen såsom svävningar, fjäderkrafter, avdunstning, ytspänningar och optik [1].

Rättning och moderering

Under söndagen fortsatte rättningen av experimentuppgifterna, samtidigt som deltagarna kämpade med årets teoriuppgifter om en hoppleksak, hysteresis och torrishockey [1]. På kvällen presenterades lösningarna på alla uppgifter och vi i experimentgruppen förundrades över hur många som lyckats se den mystiska linjen, även om det visade sig mycket utmanande för studerandena att förklara hur denna uppkommer.

Modereringen utgör den kanske roligaste och viktigaste delen av rättarnas arbete. Under tävlingens näst sista dag får deltagarna argumentera för sina lösningar och motivera varför de tycker att de förtjänar mer poäng än de fått. Detta är ett sätt att garantera att rättningen ska bli så rättvis som möjligt, speciellt då det kommer till ovanligt kreativa lösningar som kan vara skrivna på olika språk. Liksom varje år dök det upp en handfull oväntade lösningar under rättningens gång, varav ett antal var fullständigt korrekta och demonstrerade nya sidor av uppgifterna som vi i experimentgruppen inte tänkt på under utvecklingsprocessen. Detta är något av det mest givande då knappt 200 av Europa och världens duktigaste fysikstuderande möts på en och samma plats!

Slutet på resan

Den tionde europeiska fysikolympiaden avslutades lika starkt som det inleddes. Under avslutningsceremonin fick deltagare, arrangörer och volontärer lyssna på en föreläsning av Nobelpristagaren Anne l’Huiller om attosekundpulser. Som avslutning på en inspirerande föreläsning skickade l’Huiller med en hälsning till framtidens fysiker. Forskning är ett gemensamt projekt, ett projekt som kräver samarbete över landsgränser och där alla är välkomna. Utvecklingen av årets experiment har definitivt visat prov på detta då vi haft sju nationaliteter representerade i experimentgruppen! Göteborg har satt ribban högt för kommande olympiader, det enda som saknades denna olympiad var finländska deltagare.

Matkalta jääneet kotitehtävät

Kansainväliset fysiikkakilpailut eivät siis ole vain yksittäisiä tapahtumia, vaan osa pitkäjänteistä osaamisen ja tulevaisuuden rakentamista. Suomessa fysiikan valmennustoiminta ja kilpailuihin osallistuminen nojaavat kuitenkin vuosi toisensa jälkeen epävarmaan rahoitukseen, jolloin MAOL kantaa siinä merkittävän taloudellisen riskin. Tällainen malli ei ole kestävä.

Samaan aikaan monet Euroopan maat ovat rakentaneet monivuotisia rahoitusmalleja, jotka mahdollistavat suunnitelmallisen valmennuksen ja jatkuvan kansainvälisen osallistumisen. Jos emme löydä vastaavaa ratkaisua Suomessa, vaarana on, että jäämme vähitellen jälkeen – emme osaamisen puutteen vuoksi, vaan siksi, ettei nuorille ja heidän valmentajilleen pystytä tarjoamaan eurooppalaisesti tasavertaisia mahdollisuuksia.

Seuraava kotitehtävämme onkin selvä: miten rakennamme monivuotisen ja ennakoitavan rahoitusmallin, joka poistaa vuosittaisen epävarmuuden ja mahdollistaa pitkäjänteisen työn? Kyse ei ole vain yhden kilpailumatkan rahoittamisesta, vaan siitä, haluammeko Suomen pysyvän mukana eurooppalaisessa kehityksessä myös tulevaisuudessa.

Lähteet

[1] https://eupho26.se/, Viitattu 16.06.2026

[2] https://eupho.ee/, Viitattu 16.06.2026

[3] https://research.chalmers.se/en/publication/546268, Viitattu 19.06.2026