Räkna med mig

Jag älskar matematik! Jag njuter av att kämpa med ett problem och den där känslan när jag efter hårt arbete lyckas lösa en uppgift är otrolig! Men jag har insett att alla elever inte har den här samma entusiasmen för matematik. Många elever delar in sig i kategorin “bra på matte” eller “dålig på matte” och det finns inte riktigt något annat alternativ. Så jag har funderat mycket på hur eleverna ska finna glädje i matematik. Vad motiverar elever? Vad inspirerar elever? Vad får dem att vilja lära sig mer och våga försöka och misslyckas för att försöka igen och kanske lyckas på andra försöket? I den här artikeln skall jag lyfta fram de undervisningsmetoder som jag tror på och som har visat sig vara framgångsrika när det kommer till att sporra även de elever som kämpar med matematiken.

För några år sedan övergick jag från “traditionell undervisning” (15 min gå igenom läxan, 15 min ta ny teori, 15 min öva) till “flipped classroom”, vilket ledde till att det frigjordes tid som kunde användas till annat. Med den här undervisningsmetoden hinner eleverna öva mer, d.v.s. de räknar mer på lektionstid. Men det finns också utrymme för tre övriga ingredienser som jag har försökt satsa extra mycket på de senaste åren. Dessa ingredienser är laborativ matematik, spel och skola i rörelse.

Laborativ matematik kan man ha av två olika orsaker. Dels för att konkretisera något abstrakt inom matematiken och genom det öka förståelsen och dels för att variera undervisningen. Jag tycker att båda orsakerna är lika viktiga. Även materialet kan delas in i två kategorier. Antingen använder man material som är skapat för just laborativa matematikuppgifter eller så kan man använda annat material, vars huvudsakliga användning är något helt annat än konkretisering på matematiklektioner som t.ex. spagetti, modellera och ärtpåsar.

Att arbeta med laborativt material tränar något helt annat hos eleven än att “bara sitta och räkna”. Jag blir ofta överraskad över elever som snabbt förstår uppgiften och lägger märke till samband då vi använder laborativt material, men som kanske inte visar sitt kunnande så bra med vanliga uppgifter/bokens uppgifter. En annan viktig aspekt då eleverna jobbar laborativt är att låta dem göra det i par eller grupp. Då eleverna jobbar i par talar de matematik vilket gör att jag bättre kan höra vad de kan, vad de har uppfattat om innehållet och om de har hamnat på villospår. Eftersom eleverna tänker högt ger det mig som lärare således ett försprång och jag har lättare att veta vad som ytterligare behöver förklaras och exemplifieras.

Det traditionella räknandet varvar jag även med olika spel. Det är spel som spelas av hela klassen tillsammans, spel som görs ensam, i par eller i grupper på tre eller fyra elever. De flesta spel har dock en sak gemensamt – det är inte nödvändigtvis den elev som kan stoffet bäst som är den självklara vinnaren utan alla med strategiskt tänkande, logisk tankeförmåga, lite kunnande i stoffet samt tur har en möjlighet att vinna. Då jag skapar spel har jag som mål att så många som möjligt skall räkna så mycket som möjligt. Att spela spel är roligt och motiverande för de flesta och att det alltid finns en chans att vinna är ju extra skoj. Med spelen försöker jag att alla skall känna att de har en chans att lyckas på matematiklektionerna. Spel som är designade för att de som är bäst på matematik skall lyckas gynnar endast de som redan kan. Men med mina spel har jag även haft som baktanke att svaga elever skall känna sig motiverade att räkna.

Jag tror inte att någon har lyckats undgå uttrycket “skola i rörelse” och alla skriverier om den positiva effekten av att elever rör på sig under skoldagen. Därför varvar jag lektionerna med övningar som görs utomhus och runt omkring i skolhuset. Även dessa övningar är gjorda så att det inte nödvändigtvis är den som är bäst på matematik eller den som är snabbast på att springa som vinner. Mitt mål är att så många som möjligt skall räkna så mycket som möjligt och få lite frisk luft och motion på köpet.

Förutom dessa tre tyngdpunkter i min undervisning har jag även funderat på hur själva klassrummet kan göras mer inspirerande och motiverande. Då man stiger in i mitt klassrum är det ingen tvekan om vilket ämne som undervisas där! Jag har utnyttjat väggar, golv och fönster för att få inslag av matematik runtomkring eleverna. Lärmiljön är med andra ord otroligt viktig för stämningen, skaparandan och glädjen. Jag vill att eleverna skall uppfatta att ämnet är viktigt, att jag som lärare satsar och tror på dem och att de verkligen stiger in i ett matteland där vi tillsammans hittar lämpliga problemlösningsstrategier och upplever känslan av att lyckas.

Varje måndag lägger jag fram en ny tankenöt för eleverna att knäcka.

Om du är intresserad av att se hur mitt klassrum ser ut, titta på följande film.

Här på bloggen Räkna med mig hittar du laborativt material, spel samt övningar som aktiverar eleverna både inomhus och utomhus. Du får också gärna komma på besök till mitt klassrum.

Välkommen!

Kirjoittaja